Min fina, fina oldemor. Eller gammelfarmor som man säger på svenska. Barnens tipoldemor, eller gammelgammelfarmor. Igår lämnade hon oss för evigt på denna jord. Kanske ses vi igen i himmelen allihop. Det känns tungt att du lämnat jordelivet, men förbannat rogivande att tänka att du nu är med min älskade och saknade farmor och hennes bror, att du gör dem sällskap i himmelriket. Att du får träffa dina barn som du saknat och gråtit så efter. Du återförenas nog med din man, som också lämnat jordelivet. Den tanken ger mig sinnesro för en stund. Att du har det bra!

Allt gott du gjort för alla andra hoppas jag att du belönas för där du är nu. Jag hoppas att du vet hur mycket du har betytt för oss och vilka fina barndomsminnen du har gett oss. Men jag kan inte minnas det sista av dig, det trötta och slitna. jag vill minnas det blÃ¥ huset, de gamla cyklarna vi alltid lÃ¥nade, “fjära” där vi alltid gick med dalmatinen Tina och plockade snäckskal, julkalendrarna vi fick varje Ã¥r tills vi blev “för stora” i form av stora papperspÃ¥sar fulla med paket - ett för var dag, dofterna pÃ¥ paketen, allt du stickade som jag aldrig hann använda, dina mjuka kramar, ditt skratt, din goda mat och att vi alltid fick dessert när vi var hos dig, din mysiga inglasade altan där vi brukade sitta tillsammans om kvällarna, din givmildhet, din glädje, din KÄRLEK!

Jag är ledsen att jag inte hade råd att åka till dig med barnen innan det var för sent. Du ville så gärna träffa de små och jag ville så gärna att de skulle få uppleva allt det jag upplevt men avståndet satte tyvärr stopp för det! Fina oldemor, vila i frid! †

Tuva äter frukost.

Så himla skoj! Kolla in när jag dansar! Fick länken av en kompis som ville göra mig GLAD! Och det blev jag minsann

Här hemma vankas det kalas och pressen bara stiger ju närmare morgondagen vi kommer. Måsta städa och baka idag. Har massor att göra. Sen ska jag givetvis dekorera lägenheten så att den ser lite kalasig ut tills imorn. Det kommer många ungar! Saga, Livia, Oskar, Alvin, Elizia, Leevi, Vega, Izabella, Alvar och sen mina ungar - Tuva, Enya och Tindra. Det kommer vara 12 ungar och 9 föräldrar!

Vem är det som fyller år då? Jo, Tuva och Enya såklart! Det är deras STORA dag imorn. Det är med vemod jag fixar inför kalaset. Det är inte så att det känns skit och tråkigt alltihop, för det känns skoj också men det känns sorgligt att de är påväg att bli så stora. Jag minns knappt deras första födelsedag, därför har jag svårt att tänka mig att de blivit så stora så fort. Mina små bebisar. Jag tänker envisas med att kalla dem just bebisar så länge jag känner för det.

Tindra är fortfarande min bebis ibland och hon är 3 år. Men Tuva och Enya, mina små godingar. Att ni fyller två år redan är helt ofattbart. Att ni får dela den dagen tillsammans är helt fantastiskt.

Här är en dikt jag skrev när de var nyfödda.

Tänk att vi fick gåvan att vänta två på samma gång

Trots att ni kom tidigt, så var väntan riktigt lång

En dag fick vi svaret att väntan skulle ta slut

det var de längsta dygnen nånsin och vi räknade var minut

Jag kördes in till operation och pappa stod bredvid

Vi höll varann i handen och vips var jag inte längre gravid

Vi såg våra fina små flickor med alla fingrar och tår

SÃ¥ grät jag en skvätt av glädje och sa “Titta vad mörkt hÃ¥r”

Jag pussade er på pannan och kände mig alldeles knäsvag

Den känslan minns jag så tydligt, denna underbara Onsdag.

© Rebecka Pedersen 2008

Enya sitter i köket och ser ut genom fönstret.

Har inte orkat blogga på länge för jag och barnen har sommarlov, så vi hittar på saker hela tiden men tack för alla fina kommentarer. Vi har bland annat övernattat hos fam. Wikvist i 3 superhärliga dygn, då det blev en mysig skogsutflykt, lite poolbad för ungarna i deras trädgård, grillning med fam. Wikvist och Ayla m. fam. med mera.

Vi har även varit i Vasaparken och badat, vi har morgonfikat på den mysiga cafeterian i vilbergen, vi har träffat många olika vänner, vi har varit i himmelstalund och grillat och badat en heldag, vi har tagit flera skogsutflykter, vi har fikat med min gamla lärare från högstadiet, vi har varit i kyrkan, vi har hälsat på i barnens förskola någon timme, vi har målat väggar i lägenheten, vi har möblerat om och köpt en stor och bra soffa, JAG har varit på Svea och tittat på när Micke (camillas make) tävlade i kareoke medan barnen låg hemma och sov med min lillasyster och hennes pojkvän, vi har tittat på en lägenhet för skojs skull (som var jätteful och sjaskig), vi har varit på Mc Donalds (händer 3-4 ggr/år), vår inneboende har flyttat ut, vi har haft besök av våra släktingar ifrån Norge och jag har fått veta att jag kommit in på omvårdnadskursen som jag hade som förstahandsval när jag sökte.

Sist men inte minst har vi varit i Kolmårdens Djurpark. Idag faktiskt. Hela dagen. Åkte tidigt i morse och kom hem för ett par timmar sedan. Det har varit en helt underbar dag, med en del motgångar;

1. Fick punka på vagnen i morse på väg till djurparken
2. Busskortet funkade inte så jag fick köpa sms-biljett
3. Kompisen Elin skrapade upp vaden mot en skrinda
4. Vi fick hjälpa en liten pojke som stod ensam på parkeringen och grät efter sin mamma.
5. Tindra fick 5-6 stickor i handen.
6. Vagnen tippade baklänges med Tuva och Enya i, de klarade sig utan en enda skråma men jag grät, skakade av chock och skällde ut vagnen efter noter mitt på resecentrum.
7. Vagnen gick tillslut inte att köra pga. punkteringen och barnen (Obs! Alla TRE!) fick gå till och från hållplatserna och jag fick släpa vagnen efter mig för att komma hem.
8. När vi kom hem råkade Tuva klämma Enyas hand i balkongdörren.

Men det där är en piss i havet i förhållande till hur fantastiskt BRA dagen har varit.

Lyckan i mina barns ögon när vi såg på delfinshowen, bamseteatern, sälshowen och tigrarna med mera går inte att förklara i ord. Jag blir gråtfärdig bara jag tänker på det. De var så glada, så lyckliga. De skrattade, sprang, busade. Underbart!

Under delfinshowen såg jag hur Enyas lilla mjuka hand la sig över Tuvas rygg och klappade henne fint upp och ner. Sedan tittade hon på henne med ett stort, varmt leende och gav henne en puss på huvudet. Jag bölar. Fina, fina ungar.

De har det så bra! Ja, det har de. De har en mamma som skulle ta ner månen till dem om hon kunde. Jag skryter, för jag tycker att jag är en sjuhelsikes bra mamma trots att jag också blir sur, skriker och ibland är trött på mina barn. Man kan inte vara superglad och på topp hela tiden när man inte har någon att bytas av med. Inte när man har någon att bytas av med heller, för den delen. Det är mänskligt att inte alltid orka. Jag har insett det.

Fantastiska barn, om ni visste hur bra ni har det, om ni visste hur dÃ¥ligt man kan ha det. Om ni visste hur mycket jag älskar er, om ni visste hur mÃ¥nga barn det finns som inte fÃ¥r kärlek frÃ¥n sina föräldrar. Om ni visste hur lyckligt lottad jag är som har er, om ni visste hur trÃ¥kigt och ensamt mitt liv skulle vara utan er. Om ni bara visste…

Otroliga smÃ¥ varelser det där… Jag kan inte släppa det, den lycka som bara lyste upp hela ansiktet pÃ¥ mina smÃ¥ vackra barn. Jag kan verkligen inte släppa det. När de kramade om mina ben och blickade upp mot mig med ett kärleksfullt leende, när de med nyfikna ögon utforskade parken och skrattade när de sprang för att se pÃ¥ djuren. När deras ögon spärrades upp och glädjen spred sig mellan oss under bamseteatern. När Tindra plötsligt ställde sig upp och började dansa till bamsemelodin under föreställningen.

Jag kan skriva hur mycket som helst, ingen kan någonsin förstå mina känslor iallafall. Ingen. Det är magiskt. Nostalgiskt. Lyckligt. Det är KÄRLEK!

Var inte så bra på att fotografera. Tuva i vitt, Enya i rosa, Tindra i grönt!

Äsch, lugna er Sen när blev jag seriös? Tror inte att personen som skrev detta är ett rikspucko, jag bara retas lite, för det är sådan jag är - en retsticka!

Men för att förklara lite mer…

Jag är bara en helt vanlig kristen människa. Varken bättre eller sämre än nÃ¥gon annan. Min favoritlÃ¥t ever rÃ¥kar vara just “What if I stumble” med dc talk som min pappa spelade upp för mig när jag var yngre. Jag gillar den. Jag mÃ¥r bra av den. Den fÃ¥r mig att vilja bli en bättre människa. Inte bättre än dig eller dig eller dig utan bättre än mig själv. Bättre än jag redan är.

Jag fick ett mail nu efter mitt förra inlägg från en tjej som tog illa upp och kände sig förolämpad av själva texten i låten. Eller introtexten.

“The greatest single cause of atheism in the world today

is Christians who acknowledge Jesus with their lips,

then walk out the door, and deny Him by their lifestyle.

That is what an unbelieving world simply finds unbelievable.”

Jag kan förstÃ¥ att texten upprör kristna som inte lever som de lär, det gör jag verkligen. Men jag vill inte att nÃ¥gon ska känna sig förolämpad. Särskilt inte ateister, dÃ¥ texten inte pÃ¥ nÃ¥got sätt var menad som en spark i magen pÃ¥ de som inte tror utan snarare som en liten väckarklocka för dem som redan tror men som inte lever som de lär. Att leva som man lär kan t.ex. vara att; inte vara fördomsfull, inte se ner pÃ¥ människors svagheter eller anse sig själv vara förmer än andra, inte gÃ¥ bakom ryggen pÃ¥ nÃ¥gon eller “vända kappan efter vinden” och sÃ¥ vidare. Sedan givetvis allt det där med att inte stjäla, inte vara otrogen och alltid behandla andra som du själv vill bli behandlad med mera.

Det texten betyder är att den största anledningen till att så många är ateister är för att så många kristna inte lever som de lär, alltså INTE att det är därför ALLA ateister är just ateister. Alla har vi såklart rätt till en åsikt. Ingen är tvingad att hålla med introtexten, utan gör du det inte är det helt okej Jag ville bara säga det, så att hon som skrev det inte tror att jag skriver det här för att jag tycker att hon har gjort fel eller något, för jag tyckte faktiskt det var bra att hon skickade mailet så att jag kunde förklara lite mer ingående. Jag tycker bara att det är oerhört intressant att diskutera religion.. Eller okej, jag tycker om att diskutera det mesta, haha.

…..men personligen tror jag pÃ¥ den faktiskt! Introtexten alltsÃ¥, gled visst ifrÃ¥n lite.. Jag tror i allafall pÃ¥ pÃ¥stÃ¥endet (antar att det bara är ett pÃ¥stÃ¥ende iaf?) om att det är den största orsaken till ateism, dock inte den enda. Just för att jag själv lämnade Gud och kyrkan och slutade tro i flera Ã¥r pÃ¥ grund av hur illa bemött jag blivit av en del kristna. Jag var ateist ganska länge.

Jag var ARG pÃ¥ alla kristna för att jag blev mobbad av killarna pÃ¥ en kristen skola. Sen var jag ARG pÃ¥ alla kristna för att de inte förstod sig pÃ¥ mig och sÃ¥g mig som ett problem (jag var ingen “typisk” flicka, utan att klättra pÃ¥ saker, krypa under bord och dra med mina kompisar pÃ¥ hyss var mer min “grej”). Sen var jag ARG pÃ¥ alla kristna för att de skulle be för min mamma för att hon var förlovad med en tjej. Sen var jag ARG pÃ¥ alla kristna som stötte ut MIG för att mina föräldrar gick ur kyrkan. Sen var jag ARG pÃ¥ alla kristna för att de hela tiden skulle verka sÃ¥ perfekta och sÃ¥ in i märgen felfria när de precis som jag var en vanlig människa med Gudstro. Jag var sÃ¥ arg, sÃ¥ arg, sÃ¥ arg! Tillslut fick jag för mig att alla kristna var sÃ¥här. Att alla var hycklare och att jag lika gärna kunde gÃ¥ omkring troslös(… HAHAHAH!!! Sorry, var bara tvungen att ha kvar det ordet, trots att det blev fel, bara FÖR ATT det blev sÃ¥ fel.. hmm).

Ã…ren gick och jag följde med min farmor pÃ¥ olika möten i olika kyrkor. Jag tvivlade fortfarande men fann ändÃ¥ nÃ¥gon slags oförklarlig trygghet i att vara med pÃ¥ möten och sjunga lovsÃ¥nger. Visst, det mesta gick in genom ena örat och ut genom andra och om nÃ¥gon vän frÃ¥gade vad jag hade gjort, sÃ¥ sa jag bara “varit med min farmor”. Jag vÃ¥gade inte berätta för nÃ¥gon att jag varit i kyrkan. Men sÃ¥ kom jag till Pingstkyrkan i Norrköping. Första mötet kändes stelt. Bara en massa dinosaurier och sÃ¥ en liten jag där mitt i allting. Det var vuxenprat och jag förstod inte mycket alls av vad som sades. Samtidigt var det en skön känsla. Jag kände mig välkommen och “hemma” pÃ¥ nÃ¥got sätt.

Jag fick veta att de även hade tonårsmöten sent på fredagskvällarna och jag började försiktigt att gå dit med min bror, som även han är kristen, och efter bara några veckor märkte jag hur fel jag hade haft. Jag hade bara haft otur i mina tidigare möten med kristna människor. Alla var inte hycklare. Alla var människor och människor gör misstag. Människor är perfekta i Guds ögon, därför att hans kärlek till oss är oändlig, men vi gör också fel - och det vet Han! Därför förlåter han oss och ger oss verktyg som kan hjälpa oss att bli bättre människor om vi själva är villiga att använda verktygen. Han vill att VI ska förlåta. Inte förlåta för att vi måste utan för att vi vill. För att det är jobbigt att vara arg och för att alla människor gör misstag och slutligen för att det aldrig är omöjligt att förändras. Därför har jag förlåtit de som gjort mig illa och jag vet hädan efter att jag ska vara försiktig med att dra alla över en kam.

Jag försöker inte tvinga på er min tro, absolut inte. Det hade ni märkt för länge sedan om jag ville då jag bloggat i ett par år och aldrig -vad jag minns- skrivit mer om min religion än att jag är kristen och går till kyrkan ibland. Jag har fler okristna än kristna vänner och ser aldrig någonsin ner på någon som inte tror som jag, därför känns det ledsamt och jobbigt att läsa att vissa ser ner på kristna. Jag har själv varit där, som sagt, så jag menar inte att jag är bättre på något sätt men jag hoppas verkligen att ni alla tar er en liten funderare efter mitt inlägg.. Vi är så olika allihop men en sak har vi faktiskt gemensamt - Vi är alla människor!

Den där blicken talar om hur busig hon är, min lilla Enya

Sitter här och dricker kaffe ur världens gulligaste pyttelilla servis med min barndomsvän, Becca.

/ skrev jag för någon timme sedan.. Nu har hon gått hem och jag sitter ensam kvar med mina datorer och tusen skoluppgifter som ska vara klara nu i veckan. Riktigt stressigt, men jag ser ändå fram emot en del av arbetena.

Becca och jag hade i alla fall en supermysig kväll tillsammans! Vi hade tjejsnack och fikade och Tindra satt bredvid i soffan och lekte med sina minidockor som hon verkligen älskar. Hon sover inte utan dem. Det är en hel familj - Mamma, pappa, Tindra och Saga heter familjemedlemmarna.

Jag tycker om Becca-snäckan (fÃ¥r inte säga sÃ¥ för Tindra, för dÃ¥ kan becca “bli dum pÃ¥ mig”) väldigt mycket! 19 Ã¥rs vänskap är speciellt! När vi var mindre var vi bästisar och spelade alltid nÃ¥got som vi kallade “Världsspelet” och det var sÃ¥ skoj. Nu har vi bestämt att nästa gÃ¥ng hon kommer hit ska hon ta med sig spelet och sÃ¥ ska vi se om det fortfarande är lika underhÃ¥llande!

Jag berättade för Tindra att vi skulle få besök av Becca när jag hämtade dem på dagis och Tindra svarade;

- Vem becca?

- Becca som har så fint hår!

- Jaaa! Rött hår va, mamma?

- Ja precis, rött fint hår!

- Min lilla becca! sa hon sen.. SÃ¥ gullig!

Söta Tuva och lilla Enya bakom…

Min VACKRA prinsessa!!!

Tindra ville bli en prinsessa igår. Jag sa till henne att hon redan är en prinsessa och att det bara är kronan som saknas, så vi satte oss ner och pysslade ihop en riktig prinsesskrona tillsammans. Se så fin hon är! Så glad, så varm och helt underbar. Vi klippte även ut små gubbar som skulle föreställa Tindra, Tuva och Enya och sedan pyntade hon deras klänningar med glitter i olika färger.

I morse ville hon först ta med sig prinsesskronan för att visa upp den pÃ¥ förskolan men efter lite betänketid Ã¥ngrade hon sig och sa “frästen kan den va hemma sÃ¥ ingen stör den!” Stör betyder alltsÃ¥ FÖRstör

Här är de små gubbarna vi klippte ut. Stora glittriga prinsessklänningar.

Jag måste bara hylla mina yngre döttrar som gjort enorma framsteg i sitt uppförande och sin lydnad gentemot mig. Vi har verkligen hårdtränat i några dagar, jag och småttingarna, för de är så vilda, busiga, tokiga och har tidigare inte brytt sig märkbart när jag sagt ifrån. Nu är det ett helt annat lugn här hemma. Visst, de kommer alltid vara fulla av energi och nyfikenhet -vilket gillas till en viss grad- men de tar till sig av det jag säger, tar konsekvenser på rätt sätt (dvs. sätter sig ner på golvet och väntar snällt tills jag tycker att de är tillräckligt lugna för att leka vidare, om jag säger att de ska det) och om de varit busiga och slängt ut allt lego över vardagsrumsgolvet och jag ber dem ta upp det, så gör de det direkt - utan några som helst klagomål. Jag är så stolt och glad och nöjd!

Det känns som att de har mer respekt för mig nu, precis som jag har för dem. Respekt är A och O i ett förälder-barn-förhållande. Inte bara respekt för föräldern utan MINST lika mycket respekt för barnet. Utan ömsesidig respekt är det i princip kört.

Avrundar här, för nu börjar Roast på Berns! Puss!

Dessa underbara små klänningar skickades till oss från min tante/moster Inger i Norge. Den mörkrosa till Tindra och de två ljusrosa med olika motiv till Tuva och Enya. Det blir jättebra att ha på Tuva och Enyas födelsedag i sommar.. Så TUSEN TACK TANTE! Vi saknar er alla så mycket!

Inte lÃ¥ngt kvar nu tills flickorna blir hela 2 Ã¥r gamla. Jag börjar fÃ¥ lite smÃ¥tt panik, jag vill verkligen inte att de ska fylla Ã¥r sÃ¥ snart. De är ju mina smÃ¥ bebisar, jag har inte ens hunnit vänja mig vid att de är ETT Ã¥r! Det är helt galet! Att de är sÃ¥ stora, jag förstÃ¥r inte…

Enya och Tuva säger så himla mycket nya ord varje dag, de kacklar hela tiden. Mycket glädje, skratt och kärlek, men också ilska, frustration, irritation osv. Ååå vad jag älskar er, mina tjejer. Det är ett privilegium att få kalla mig eran mamma!

Framtiden ser ljus ut för oss, lite dimmigt men snart blir det klarare tror jag! Någon dag ska jag berätta mer utförligt om vad som hänt de senaste 9 månaderna sedan vi separerade, jag har inte fått med så mycket av det ytterst personliga i bloggen. Jag har nästan levt i en bubbla som det känns som jag är påväg att komma ur snart. Och detta trots att vi haft ett sjukt socialt liv. Jag är bubbelsocial, helt enkelt

Jag erkänner - jag har varit dålig på att blogga! Bara för det så tänker jag kopiera in mina statusar från facebook så att ni får ett litet humm om vad som hänt de senaste dagarna och hur humöret har varit från dag till dag ;-)

 

 den 8 januari kl. 23:40

Jag stör mig på alla typiska drag hos mig. Så förbaskat! Men det är så svårt att förändras - och allra minst att erkänna sina brister när man gärna vill vara perfekt och alldeles felfri. Men jag är inte blind för sanningen även om jag blundar ibland.

 den 10 januari kl. 04:58

Det var superkul att få besök av Johan Eklund, Andreas Toll & Joakim Ferhm igår kväll! (och tack för chokladen.. försöker njuta av den men det känns som stöldgods av någon anledning)

 den 10 januari kl. 15:54

Jag har varit med om något fantastiskt! Barnen har sett på en hel film tillsammans utan att springa iväg och leka eller skrika eller något annat som kan vara störande när man ser på film. Eller ja.. Tindra såg på hela filmen, Tuva och Enya satt i soffan nästan hela tiden men klättrade upp och ner ett par, tre gånger.

 den 12 januari kl. 14:56

Nu ska jag diska och laga mat (fick sluta tidigare) sen ska jag springa och hämta barnen och äta med dem och sedan mysa med barnen som ett förlåt för att jag var så vresig i morse, hihi.

 den 13 januari kl. 20:38

 GRATTIS TILL MINA ALLRA BÄSTA VÄNNER, KATTA OCH VICKE SOM IDAG BLIVIT TVÅBARNSFÖRÄLDRAR!!! ♥ ♥ Är så glad!!!! Bebisen är så otroligt gullig och mullig!

 den 13 januari kl. 22:07

Facebook har blivit sÃ¥ mansfientligt!!! Vackra, smarta, fantastiska kvinnor sitter och smider lömska logg-planer för att förvirra stackars dumma homo sapiens sapiens av manligt kön. Det är sÃ¥ hemskt att iakta detta beteende! Vi mÃ¥ste bekämpa mansfientligheten innan det gÃ¥r oss Ã¥t huvudena och männen Ã¥t…. ja ni vet vad… huvudena..

 den 15 januari kl. 06:21

Klockan ringde kl. 05 och jag steg upp på sekunden! I am the best! Behöver jag nämna att jag försovit mig två dagar denna vecka? Pinsamt.. Pappahelgen vart inställd igen. Men äh, vi ska ha fredagsmys med Camilla Wikvist och hennes familj ikväll, så det blir nog kul för barnen ändå!

 den 15 januari kl. 15:45

Fick hämta barnen tidigt idag. Fröknarna anar magsjuka pga. lösa magar (de sitter alltså fast på kroppen, men innehållet är löst) hos flera barn, inklusive 2 av mina egna. Där sprack planerna för denna helgen. Tindra gråter för att hon hade sett fram emot fredagsmyset med kompisarna

 den 15 januari kl. 16:10

Läste just “4-Ã¥ring fri frÃ¥n tumör” och fick för mig att jag läste “4-Ã¥ring fri frÃ¥n humor”. Jaha, ja det är väl ocksÃ¥ en nyhet, tänkte jag.

 den 16 januari kl. 11:59

Varje gÃ¥ng nÃ¥gon säger “pappa” pÃ¥ bolibompa, sÃ¥ säger Tindra “Jag vill ha MIN pappa!” med en sorgsen röst. Det verkligen hugger i hjärtat varje gÃ¥ng.

 den 16 januari kl. 13:05

Jag behöver städa men är så trött. Barnen sover nu och jag funderar på att också lägga mig en stund men då kanske jag inte hinner städa innan Viktor Wallén och Saga kommer. Förslag?

 den 16 januari kl. 18:49

Barnen är smÃ¥ vildingar idag. BrÃ¥kar HELA TIDEN. Den ena flyger pÃ¥ den andra och den tredje vrÃ¥lskriker efter sin napp som hon stÃ¥r och hÃ¥ller i. “JAG VILL HA NAPPEEEEN!” “Men du har ju nappen i handen” “Men jag vill tvätta HÄNDERNAAAAA!” “DÃ¥ gör vi det!” “MEN JAG VILL HA GOOOOODIIIIIIIS!!” Bah.. Men om vi kanske installerar nÃ¥gon slags godis- och nappkran i lägenheten kanske hon blir nöjd..

 sön kl. 00:43

Jag är sjuuuuuk! Tungt huvud. Snorig näsa och huvudvärk. Hungrig men inte alls matsugen. MÅSTE BLI FRISK INNAN MÅNDAG! Skynda, skynda.

 sön kl. 12:34

Barnen sover, dags att duscha och sen ta tag i dagens städning. Städa, städa, städa.. Vi föräldrar borde få ta ut timlön för allt städande. Vi skulle bli rika.

 sön kl. 17:30

Sitter här med finaste Johanna Toft, barnens faster. Vi ska snart lägga barnen och sen mumsa i oss chokladpudding och bli goa och runda. Najs! Rimmar på bajs, som ser ut som chokladpudding. Nej usch, nu kanske jag inte vill äta ändå..

 mån kl. 20:39

Äter köttrester (djur) och väntar pÃ¥ att yrrol ska tanka klart. Den bästa filmen som gjorts genom tiderna.. Just i skrivande stund hör jag min lilla stresskompis som sitter pÃ¥ högeraxeln skrika “GÖÖÖÖÖR DINA LÄXOR! GÖÖÖÖÖR DINA LÄXOR!”, jag har tvÃ¥ redovisningar att förbereda mig för. En om baptism och en om astrologi. Läran om stjärnorna pÃ¥ latin.

för 6 timmar sedan

Internet har dött hemma. Jag HÖLL PÅ att dö när jag upptäckte det. Fick köras akut till min far där flera återupplivningsförsök gjordes. Just nu är läget stabilt men allvarligt. Jag andas med hjälp av datorer, men behöver mitt eget internet för att klara mig. Håll tangenterna för att allting skall lösa sig. Kram på er!

för 5 timmar sedan

(100% seriös diskussion)

- Tur att inte jag känner honom, för då hade jag klippt honom!

- Klippt honom? Men han har typ inget hår!

- Nä men asså, gett honom stryk!

- Ah okej..

för 4 timmar sedan

Halleluja! Mitt internet är vid liv igen! Det är ett fantastiskt ögonblick, eller ögonlock som kundtjänsten på bredbandsbolaget uttryckte det. Min bror, Jonas Pedersen , sov hos mig i natt. Jag har varit så mörkrädd på sistone. Tack för att du är du, Jonas! ♥

Enya

Det var min farmors födelsedag idag! Jag var lite smådepp under förmiddagen och halva eftermiddagen men sen bestämde vi oss ganska sent för att åka till farmors grav och lämna lite presenter och julpynt. Det var med dystert humör och trötta barn jag gav mig iväg vid 18-tiden.

 

Tindra började vrÃ¥lskrika sÃ¥ fort vi kommit in pÃ¥ kyrkogÃ¥rden, sorgen kom över mig och jag skrek tillbaks “VISA RESPEKT OCH SKRIK INTE PÃ… KYRKOGÃ…RDEN!”, tvÃ¥ sekunder efter kom jag pÃ¥ vilket himla gott föredöme jag är som själv skriker när jag säger att hon inte fÃ¥r det. Bra där!

 

Vi kom fram till graven och barnen skrek i kör om att de ville hem. “Vänta lite flickor, jag vill prata med min farmor lite först!” sa jag och satte mig ner. Som om de inte hade hört mig fortsatte de skrika och vrÃ¥la, jag stängde av lite. Var borta, men ändÃ¥ där. Lät dem hÃ¥llas en stund bara sÃ¥ att jag fick tid med min farmor.

 

Jag ställde ner en porslinsängel och sÃ¥g att det redan stod en där, mÃ¥ste varit pappa som ställt den där idag. Jag ställde även dit en tomte av porslin och tryckte ner pyttesmÃ¥ julkulor i jorden sÃ¥ att hon skulle fÃ¥ lite julstämning pÃ¥ kyrkogÃ¥rden. Hon fick även ett värmeljus i en fin, röd glasljushÃ¥llare. Jag sjöng lite för farmor, men jag undrar om hon hörde sÃ¥ mycket som barnen skrek.. Hehe…

 

När jag började grÃ¥ta -känns för övrigt som om jag grÃ¥ter hela tiden- kom Tindra och kramade om mig och sa “GrÃ¥t inte mamma! Jag är här. Du ÄR inte ensam! OKEJ?!”. Hon är sÃ¥ söt och snäll! NÃ¥got har jag gjort rätt med henne!! Hihi!

 

Vänligen aktivera Javascript och Flash för att visa denna Flash video.

 

Otroligt bra låt som passar just nu..

Natten vart som sagt riktigt lyckad. Vi (alltså jag och Elin) träffade en härlig brud och hennes kompis, som råkat missat sin sista buss, så jag bjöd med dem hem till mig där de fick sova lite. Det var trevligt! För övrigt hade vi en kille efter oss hela kvällen som verkligen störde oss. Det var inget fel på honom, förutom att han var väldigt onykter och närgången, det kändes liksom jobbigt att inte få dansa i fred. Tillslut kom jag på den briljanta idéen att säga till honom att vi var ihop (jag och elin) i hopp om att få honom att gå vidare, tyvärr ledde det till att han försökte få omkull oss båda två. Mission failed!!

 

Nu är jag lycklig i själen, för nu har mina barn kommit hem till sin mamma igen. Tuva vart jätteglad, Tindra likaså men Enya lutade sig bakåt när jag skulle dra ner dragkedjan i hennes tröja så att hon slog sig ganska hårt (skrapsår) mot vagnen, därefter ville hon inte titta åt mitt håll på kanske 5-10 min. De vart alla tre lite ledsna när pappa skulle gå igen, stackarna..

 

Vi hade lite söndagsmys när barnen kom. Alla fick en varsin liten skÃ¥l med chips och ostbollar. Jag hade saknat deras närvaro och kände verkligen att mys var det enda rätta för stunden Just nu ligger T & E och sover medan jag och Tindra sitter i vardagsrummet och lyssnar pÃ¥ Melissa Horns “VÃ¥r sista dans”. Elin är kvar här än, vi ska laga nÃ¥gon god mat snart. Intressant ;-)

 

Nu ska jag gosa med Tindra, tänker tillbaks till min egen barndom och blir extra varm i hjärtat idag. På något sätt får jag liksom en nostalgisk skön känsla i hela mig. Minnen, bra minnen.. Jag tror att mina barn är lyckliga! Mamma älskar er!!!