Jag är så himla duktig ;-)

Kom hem från skolan för 30 min sedan - stoppade in en tvätt, tog ner den torra, städade toaletten (urk) och röjde undan i barnens rum, bäddade våra sängar och plockade upp alla leksaker som låg utspridda i lägenheten. Jag hatar att städa, men det känns så otroligt skönt när man har fått det gjort.. Nu är det bara disken kvar! Plus att jag ska ringa och säga upp mitt mobilabonnemang, ringa hyresvärden och be dem hjälpa mig med lampan i hallen som inte funkar, fläkten som är trasig och kanske, kanske be om en diskmaskin.. Det skulle underlätta vårat liv väldigt mycket.

Skolan har gÃ¥tt bra idag. Jag har kommit i tid hela veckan! Konstigt, jag har varit ovanligt pigg när jag vaknat de senaste 5 dagarna! Jag har mina aningar om vad det kan bero pÃ¥, eftersom det förändrades i samband med detta, men OM det är därför jag är pigg sÃ¥ är det lite häftigt för jag visste inte att det kunde pÃ¥verka sömnen sÃ¥ mycket…. Eller alls? Ja, ni fÃ¥r  veta vad jag pratar om en dag, men inte än.. Vill förbereda mig lite innan jag berättar för nÃ¥gon.

Var hemma hos min pappa och hans fru idag och hälsade på deras nya familjemedlem - Hunden Blackie!! En renrasig cocker spaniel som är superdupersöt! 8 veckor gammal och flyttade in i måndags! Ja, han är så söt. Som en liten människobebis. Ligger i famnen, gosar och kan inte gå i trappor! Helsvart såklart, därav namnet Blackie.

Här är han! Sömntutan..

Och här är den underbara, söta lilla katten Zorro. Han är 5 månader äldre än Blackie.

Nu ska jag hämta barnen om fem min! Hejsvejs! :-)


Tindra busar med småsyrrorna efter dagis.. (vår fina vagn har fått punka, så vi använder en annan som reserv just nu tills jag fått det fixat)

Nu sitter jag här, uppfylld av bamyl koffein. Koffeinet har liksom tagit över min kropp och gett mig den energi jag skulle ha behövt mycket tidigare idag. Dumma jag som inte kan ta pillrena när de verkligen behövs, i stället för när jag snart ska sova för att orka med morgondagen som stundar.

Jag försov mig idag, andra dagen i rad, och det känns riktigt illa! Usch! Mycket ångest där! Mina lärare tycker säkert inte ens om mig längre, för att jag kommer sent minst en dag i veckan :(

Well, skolan gick bra! Vi hade psykologi hela dagen, något jag faktiskt tycker är oerhört intressant. Vi pratade, diskuterade, lärde oss och hade faktiskt en tävling där min grupp på tre personer vann! :)

Under lunchen gick jag ner mot stan för att käka lite gott och träffade en tjejkompis, Kicki, sóm hade lunch samtidigt som jag. Vi åt och pratade lite och sedan gick vi tillbaks igen.

Efter skolan träffade jag kollegan över en kopp varm choklad på wayne´s. Det var trevligt även idag, givetvis! :-) Vi var dock båda riktigt trötta, ty ingen av oss vet vad sova är för något och han hade inte kunnat sova efter att hans flickvän åkte tidigt till ullared i morse. Jag klandrar honom inte, hade mina barn åkt till ullared hade inte jag heller kunnat sova.. Häh!

Sen var det barnhämtning kl. 16 och då gick vi därefter till Ica för att handla lite välling och mjölk. Allting var som vanligt (förutom att Tindra hade ett himla humör och jag en ännu värre huvudvärk) ända tills vi kommit fram till kassan OCH betalat. Då var plötsligt mjölken spårlöst försvunnen!

Jag, som redan hade huvudvärk och var trött efter Tindras uppståndelse i affären, vart genast sur och muttrade fram ett

- Jaha, och vart tog min mjölk vägen? till kassörskan.
- Mjölk? Köpte du mjölk?
- Eh, ja? Det var ju bara typ 1 minut sedan!
- FÃ¥r jag se kvittot?
- Jag fick inget!
*kassörskan letar efter det och hittar det*
- Ja, en mjölk har jag slagit in. Var är den?
- Ja, det undrar jag också!
- Vi kan tyvärr inte stå till svars för försvinnandet av din mjölk!
- Men va? Jag betalade ju alldeles nyss, jag har ju inte ens börjat packa än och ingen har varit i närheten av min sida av rullbandet under den korta tiden.

Sen gick jag in i affären, hämtade en ny mjölk och sa att jag inte ville betala för den och att hon förmodligen mÃ¥ste ha lagt över mjölken pÃ¥ fel sida sÃ¥ att nÃ¥gon annan fÃ¥tt den i stället. Jag fick mjölken tillslut och sedan gick jag HEM!! Äntligen, tänkte jag dÃ¥. Vi var hemma sent idag, sÃ¥ det fick bli mackor och youghurt till “middag” och kort därefter var det välling- och sovdags! Nu ska JAG sova! :)

Vi har en timmes rast just nu. Mycket sådant, tycker jag..

Igår skulle ju Katta och Saga komma hit, men när jag ringde igår eftermiddag och frågade vart hon tagit vägen så fick jag höra av Viktor att hon somnat i soffan när de satt och skulle ringa runt till alla som är bjudna till Sagas kalas. Jag sa åt honom att komma i stället för att jag lovat Tindra att hon skulle få leka med Saga igår.

Vi möttes upp i Vilbergens centrum och sedan gick vi hem till oss och värmde lite plättar till ungarna. De busade som vildingar runt i hela lägenheten. Tillslut sprang båda två omkring alldeles nakna och fnissade. De hoppade, som vanligt, i min säng och sedan slängde de sig över varandra. Jag och Viktor spelade vändtian på kort och pratade om lite allt möjligt.

Idag har jag faktiskt inte gått ner till statoil än, men jag måste säga att det kliar lite i köpnerven.. Ska verkligen försöka hålla mig från att gå dit. Kanske åker hem till pappa, hans fru och mina bröder över lunchen idag. På så sätt har jag det trevligt samtidigt som jag håller mig någon kilometer ifrån statoil ;-)

Jag förstår inte, jag lade mig innan 22 igår kväll och när jag vaknade i morse var jag fortfarande så trött att jag knappt orkade gå upp. Jag gjorde det ändå, givetvis, men det kändes inte särskilt kul!

Tuva och Enya är så goa med varandra. Jag längtar hem så att jag kan få se ett litet kramkalas, dem emellan!

Puss!

Idag fick vi sluta skolan lite tidigare, så nu passar jag på att skriva lite tills jag måste gå och hämta barnen. Jag har redan städat och bäddat sängar, så idag kan jag koppla av NÄSTAN hela dagen! Vi får ju inte glömma att jag måste diska innan vi går och lägger oss.

 

Jag ringde till Asus idag igen och frågade vad som hände med datorn och frankeringen som skulle skickas hem. De hade inte läst mitt meddelande (som de själva sa åt mig att skriva) så inget hade skickats ut till mig. Nu skulle de skicka i alla fall och jag skulle ringa tillbaks om jag inte fått något innan fredag! Det blir spännande!

 

NÃ¥got annat kul, som faktiskt blir av IDAG redan, är att jag fÃ¥r riktigt BREDBAND!! :-) Jag ska gÃ¥ ner till kiosken här i vilbergen och hämta ut ett paket med trÃ¥dlöst bredband och hemtelefon! Det blir kul! Sedan ska jag bara fÃ¥ det att funka ocksÃ¥ och jag heter becka och förstÃ¥r inte ens bruksanvisningar… Hej hej!

 

Något jag stör mig på hos mig själv är att jag har ett visst behov av att ALLTID gå till statoil (mitt emot skolan) varenda rast vi har. Jag köper alltid något, vad som helst liksom. Kaffe, bulle, godis, korv, frukt, läsk - you name it! Jag måste sluta upp med det där, för jag kommer bli fattig annars och det finns liksom viktigare saker i livet än godsaker. Ibland går jag inte och vill egentligen inte ha något, men köper bara för att..

 

Well, som sagt, vi slutade tidigare idag, så jag fick tid att äta en kebabtallrik på maestro. Coffe går fortfarande en kurs i Norrköping och hade också just slutat då, så vi gick dit tillsammans. Det var trevligt! Därefter gick jag till H&M och handlade en BH, ett par trosor och ett nagellack! (köpmani? Måste sluta! Coffe sa åt mig att tänka på pengarna, men envis som jag är så brydde jag mig inte märkvärt förrän jag kommit ut ur butiken och det dåliga samvetet började bygga bo inom mig)

 

På Söndag ska vi på Sagas 3-årskalas! Jag kan inte fatta att hon blivit så himla stor, snart är min dotter också tre år gammal. Eller ja, i februari i alla fall! Jag måste köpa något till henne också! Attans att jag inte tänkte på det när jag redan var på stan! Nej, nu måste jag hämta flickorna, paketet, handla och sen ska vi leka med Saga och Katta!

(Har ni några tips på vad man kan ge till en blivande 3åring??!!)

Puss och kram :-)

Idag har det varit en riktigt kul dag i skolan! Det började med så kallat forumspel. En teatergrupp kom till våran skola för att spela upp en scen där någon råkade illa ut och var ett så kallat offer. Två var passivt elaka/mobbande och en var elak/mobbare. Efter att de spelat upp sin scen, spelade de upp precis samma sak igen och vi fick då säga stopp när vi tyckte att något var fel och så fick vi gå in som gästskådisar och ändra på utgången av situationen. Alltid till ett bra slut, givetvis. Jag själv vågade aldrig vara med men jag tittade på och tyckte att det var väldigt roligt och lärorikt. Ett sätt att lära oss bli mer empatiska och göra rätt för oss och andra.

 

Därefter var det lunch och dÃ¥ gick jag och Maja till en chinarestaurang där hon faktiskt vägrade lÃ¥ta mig betala. Väldigt generöst, tycker jag!! Vi fortsatte sedan drottninggatan upp och gick till Hörsalen, där vi skulle se pÃ¥ skolbio. Det var en helt fantastisk film! Gripande, romantisk och väldigt känslomässigt jobbig. Jag fick anstränga mig för att inte grÃ¥ta mig genom filmen. “Slum dog millionaire” sÃ¥g vi. Jag kan starkt rekommendera den filmen till alla som klarar av riktigt sorgliga filmer. Det handlar om en kille, Jamal, frÃ¥n slummen i mumbai (bombay) i Indien. Han är av det lägsta kastet och har haft en väldigt sorglig och pengafattig (well, oftast i alla fall) uppväxt - när han en dag hamnar i heta stolen pÃ¥ den indiska versionen av “Vem vill bli miljonär?”. Mer fÃ¥r ni inte veta, ni fÃ¥r se den själva i stället!

 

Sedan kom jag hem till ett väldigt rent hem med kläder hängandes över varenda element och tvättställ! Min tvättmaskin hade läckt medan jag varit i Norge förrförra helgen och jag fick den lagad ganska nyligen, så man kan ju säga att jag hade en hel del tvätt att få ordning på. Men det var inte jag som hade tvättat, utan min mamma! Ja, det var en glad överraskning att få både idag och igår. VI HAR KLÄDER!! Tjoho!

 

Jo just det, jag var lite självisk idag och gick förbi gina tricot och handlade ett par jeans åt MIG SJÄLV!!!!! Det kändes bra! Mindre bra kändes det när det var de ända byxorna som inte gav mig platt rumpa och att stl. 27, som jag brukar ha, var för stort. 26 var också för stort. 24 funkade men gav mig platt rumpa och valkar (som inte finns) runt magen. 25 passade bra, men jag VILL GÅ UPP I VIKT!!!! Anledningen till att jag faktiskt gick dit överhuvudtaget var att nästan alla mina byxor blivit för stora. Jag förstår bara inte! Jag har ätit på regelbundna tider ända sedan jag började skolan. frukost, lunch, middag, kvällsmat - och inte sjutton har jag ätit nyttigt heller, men ändå kan jag inte få lägga på mig några kilon. Det känns liksom onödigt att ens försöka öka i vikt. Kanske har det med mina magproblem att göra? (hoppas det, får då vet jag ändå varför det är som det är)

 

Barnen är förresten friska, så i morgon blir det dagis igen! Härligt att ha pigga och krya barn!

 

Nu måste jag duscha och sedan sova skönt. Natt natt! :-)

Den här Elin som jag skrev om, hon skrev en kommentar igen. Tydligen menade hon inte något illa med sin kommentar utan uttryckte sig bara lite fel. Tack för att du talade om det för mig, det känns skönt att tillochmed du förstod min reaktion på kommentaren och det är framför allt strongt av dig att erkänna det i stället för att inta en försvarsposition och förvärra hela situationen, vilket många (jag inräknad) säkert skulle gjort om man läst mitt upprörda svar :-)

 

Det går upp och ner hela tiden! Barnen blir sjuka, sedan halvsjuka, sedan sjuka, sedan halvsjuka. Just nu är bara Tuva sjuk, hon har hög feber och allmäntillståndet är väl inte det bästa. Det hela känns lite jobbigt, för jag vet att jag inte har råd att missa mer i skolan. Kalla det negativitet om ni vill, själv kallar jag det realitet! (Jo, en del tycker att jag blivit mer negativ på sistone, jag menar att jag fått fler motgångar på sistone, för någon negativ person är jag inte. Alla inlägg kan inte vara strålande positiva och glada, för jag är en vanlig människa - precis som du som läser bloggen.)

 

Något positivt med sjuklingen är i alla fall att hon har en väldigt snäll mormor som är hemma för vård av barnbarn i två dagar. Hon var här med dem idag och kommer att vara här med dem i morgon igen! Därefter, om barnen fortfarande är sjuka, kommer min snälla bror att vara barnvakt medan jag är i skolan. Men det känns ändå lite jobbigt, jag vill ju inte betunga dem med mina problem riktigt. Fast å andra sidan får de väl skylla sig själva som erbjuder sig att hjälpa mig.

 

Enya var hemma med Tuva och mormor, men Tindra fick gå till dagis idag. Jag tänkte att hon kanske skulle tycka att det var kul att gå dit ensam en dag. Att vakna ensam med mig, äta frukost med mig och sen gå fullkomligt ostressat bort till förskolan och hinna prata med mamma på vägen.

 

Well, bortsett frÃ¥n att hon var otroligt morgontrött och knappt ville ha nÃ¥gon frukost vilket i sin tur ledde till att vi kom lite sent och inte hann prata sÃ¥ mycket pÃ¥ vägen förutom “Mammaaaa!! JAG VILL INTE SPRINGA! Släpp ner miiiiig!”, sÃ¥ var det väl mysigt ;-)

 

När vi kom fram och hon insÃ¥g att jag skulle lämna henne pÃ¥ förskolan utan syrrorna, sÃ¥ blev hon väldigt ledsen! Hon kramade om mig hÃ¥rt, hÃ¥rt och ville inte att jag skulle gÃ¥ där ifrÃ¥n. Hon skrek och grät efter “mamma” och fröknarna sa Ã¥t mig att gÃ¥ där ifrÃ¥n och att hon snart skulle bli glad igen. Vi (läs jag) vinkade genom fönstret och sedan stack jag med ett väldigt ledset mammahjärtat. SÃ¥ fort jag satt mig pÃ¥ bussen ringde jag för att höra att allt var okej - och det var det! Hon hade redan börjat leka och skratta och jag kunde känna mig lugn. När jag sedan hämtade henne vid 16, sprang hon snabbt fram till mig med ett leende pÃ¥ läpparna och gav mig en stoooor kram.

 

Idag, strax innan jag skulle lägga barnen, försökte jag förbereda dem lite på att morgondagen kommer bli precis som dagen idag, nämligen så att Tindra går till dagis och att de minsta stannar hemma. Jag ville liksom få det att låta kul och spännande och sa;

“I morgon kommer mormor igen och tar hand om Tuva och Enya medan Tindra är pÃ¥ dagis och mamma i skolan! Tänk sÃ¥ kul det ska bli!” och sÃ¥ gav jag dem ett stort, fÃ¥nigt leende, varpÃ¥ Tindra svarar med sarkasm i rösten och en sned blick som säger att jag är helt knasig i bollen;

“Mamma, det ÄR inte sÃ¥ kul *konstpaus* Det är INTE kul!”

 

SJälvklart också med betoning på versalerna ovan.

Översatt tíll fjortissprÃ¥k: “AssÃ¥ du fattar ju typ iiiiingenting!!!”

 

 

 

 

Vackra lilla Tindra under själva konfirmationen i Norge

Avslutar med en härlig bild från sensommarn när Saga och Tindra var ute i mysiga Vilbergen.

Hej på er allesammans! :-)

 

Idag är det första gången -sedan jag var 15 år gammal- som jag har varit vaken i ett helt dygn. Ja, ni läste rätt! Ett dygn har jag varit vaken. Nej förresten, längre än så!! 1 & ½ dygn för att vara exakt! Saken är bara den att vi hade knytkalas i skolan idag och för det hade jag lovat att fixa norska skoleboller (skolebröd). Jag kände bara att jag fick lite smått panik när jag insåg att jag aldrig skulle hinna klart med dem om jag gjorde dem själv, så Katta (ängeln) sa att hennes kompis Robin minsann älskar att baka, så hon skulle ta med sig honom och så skulle de hjälpa mig båda två. Vi hann, men vi råkade ändå hålla på tills klockan var så mycket att det kändes onödigt att gå och lägga sig om man ska upp kl. 06 igen. Mina klasskompisar kunde iallafall skatta sig lyckliga åt att de fick bullarna så färska som de bara kan bli, hihi.

 

Just bullbakandet ska jag nog inte ta åt mig äran för, för det var egentligen mest Robin som gjorde det medan Katta och jag klickade ner fyllningen, smorde på glasyr och strödde kokos över. Det vart riktigt många bullar över, så nu har jag några att bjuda på ett tag framöver. Jag trodde faktiskt att de i klassen skulle äta mer än de gjorde, men ikke!

 

Dagen har funkat bra med hjälp av lite bamyl koffein och en hel del kaffe för min del. Jag kommer dock aldrig vara vaken så lång tid i sträck igen om det inte absolut är nödvändigt. När man har barn (och skola) kan man ju inte direkt gå och lägga sig och sova tills man är riktigt utvilad.

 

Idag har vi haft besök av Katta, Viktor och Saga och nu längtar jag efter att krypa ner under täcket, så det får räcka för idag!

 

Tack Katta och Robin för att ni hjälpte mig med det norska bullbaket. Plåt efter plåt, jäsning efter jäsning osv osv osv. Ni är fantastiska!! <3

Hello! Natten till igÃ¥r var en av de värsta jag varit med om. Jag är mörkrädd, har alltid varit. Trodde att mörkrädslan försvunnit helt, men tydligen inte. Well, jag var uppe rätt sent igÃ¥r och vid 01 bestämde jag mig för att sova. Jag borstar tänderna, fixar och styr och gÃ¥r sedan kl. 01.30 för att stänga av tv:n och datorn. Jag ser nÃ¥gon i ögonvrÃ¥n genom fönstret och fÃ¥r en obehaglig känsla i hela kroppen. Jag tittar ut och dÃ¥ tänds en ficklampa mot mitt ansikte. Jag flög bakÃ¥t och ner pÃ¥ golvet och började skaka som en rädd hare. Kunde knappt andas och visste inte vart jag skulle ta vägen. Det kändes konstigt och obehagligt i kroppen och jag ringde (fortfarande liggandes pÃ¥ golvet) till min mamma och försökte prata sÃ¥ gott jag kunde…

- Mamma??

- Aahh.. (trött)

- Jag har blivit skjuten!

- Va?

- Jag har blivit skjuten med en elpistol!

- Eh,,… va?

- Ja.. det.. det gick stötar genom hela kroppen och jag kunde inte andas. En elpistol.

- Elpistol? Genom fönstret på andra våningen? Från tre meter bort?

- Jaa!!

- Du.. det finns inga sådana vapen..

- Nähe.. okej då.. men jag vart rädd! Nått var det!

Plötsligt gick det upp ett ljus för mig och jag förstod hur osannolikt det skulle vara att jag blev skjuten av en elpistol 3-4 m ifrån mig och med en fönsterruta mellan oss.

Mamma var trött och ville sova, jag avslutade samtalet med “Om jag är död i morgon sÃ¥ är det DITT fel!!”. Drama queen sÃ¥ det skriker om det.. sÃ¥ jag ringde nästa person - Coffe, han skulle ocksÃ¥ sova, sÃ¥ jag skickade ett mess till Viktor (Katta hör ändÃ¥ aldrig sin mobil) och han väckte genast Katta och berättade vad som hade hänt och sedan kom han hit och lugnade mig lite. Saga sov ju sÃ¥klart, sÃ¥ bÃ¥da kunde inte komma. kl. 03.30 fÃ¥r han tillslut gÃ¥ hem, för dÃ¥ är jag aningen lugnare. Själv somnade jag inte förrän 04-05 nÃ¥gon gÃ¥ng. Vi kom förresten fram till att “elpistolen” förmodligen varit en stark panik-Ã¥ngestattack. Jag är sÃ¥ tacksam att jag har sÃ¥ underbara vänner som Katta och Viktor, som ställer upp i ALLA lägen! Ni är bäst!

Idag har jag blivit lite retad av mina nära och kära för att jag ringde och sa att jag blivit skjuten av en elpistol. HIHI!

Kl. 08 vaknar mina barn och jag är då så hiiimla trött efter nattens strapatser att jag inte orkar stiga upp riktigt än. Jag tar ut alla barn till vardagsrummet (som även är mitt sovrum) och lägger mig ner igen och försöker vakna till i en halvtimme. Det gick bra men jag ska nog aldrig lägga mig så sent igen.

 

Idag kom barnens pappa, farmor, faster, farbror och farfar pÃ¥ besök för att träffa barnen! Det uppskattades otroligt mycket av tjejerna. De fick även godis och jag skulle ljuga om jag sa att det inte uppskattades ocksÃ¥… Vi drack kaffe och fikade lite, sedan kom Katta och Saga pÃ¥ besök till oss! Katta, min ängel, hon STORstädade hemma hos oss! Det gick inte att fÃ¥ stopp pÃ¥ henne, hon var som en liten evighetsmaskin pÃ¥ ecstasy.. Skämt Ã¥sido, men hon gjorde verkligen mer än hon borde! Hon borde inte göra nÃ¥got alls hemma hos oss! Jag tänker att en gravid kvinna behöver mycket vila, men hon blir bara irriterad och säger “Jag är inte handikappad bara för att jag är gravid!”.. Vad säger man? Hormoner ;)

 

Men jag älskar dig vännen! Du är så omtänksam, hjälpsam och snäll! :) Tack för hjälpen idag!

 

Mamma, Nadde och Mille kom förbi med gardiner, mopp och hink också! Himla snällt, tycker jag!!! Tack för besöket och hjälpen med gardinerna. I morgon ska jag baka skoleboller (eller skolebröd som det också heter)! Vi har knytkalas i skolan på tisdag och då ska man man bjuda på något från sin egen nationalitet, så då blev det givetvis skoleboller jag valde att göra.. Om det blir gjort? Mycket snack, liten verkstad. I värsta fall har jag en nödlösning ;)

 

(fick inte in nÃ¥gon bild i inlägget… Mupp-blogg!!)

Idag kom barnens faster, Johanna, hit på besök! Hon hjälpte mig med disken så att jag kunde dammsuga och plocka lite i hemmet - och det är GULD värt för mig! Tack snälla du!! Efter diskhjälpen busade hon gärnet med barnen. Skrattet ekade i hela lägenheten!

 

Till barnens stora glädje kom även deras farmor hit på besök! Detta har varit en väldigt bra dag, både i skolan och hemma. Och både för mig och för barnen! Bara att ha ett någorlunda rent hem gör mig lycklig. Jag tror att jag ska lägga mig ganska tidigt idag, så att jag är utvilad i morgon! Japp, det gör jag nog.

 

Uff, ni vet ju att jag har problem med hemorrojder, men jag vet inte om jag skrivit om mina magproblem? Att det alltid bubblar och låter från magen, vart jag än är och vad jag än gör! Jo, det har jag nog förresten. Det var då jag undrade om jag kunde vara intollerant mot något, typ mjölk, laktos, gluten eller något liknande.

 

Anyway, magbesvären är oftast som värst precis på lektionen efter lunch. Förra veckan hade vi engelska (vi är 5 st i våran grupp, då vi är uppdelade efter nivå) och då var det en sån här dag då jag hade EXTRA mycket problem med magen. Det är aldrig så att jag behöver fisa eller liknande, utan magen bara jobbar extremt mycket och det HÖRS.

 

Den här dagen satt vi knäpptysta och läste en lÃ¥ng text och jag satt och ansträngde mig för att magen inte skulle göra ifrÃ¥n sig ljud (jag inbillar mig att det gÃ¥r att styra, vilket det inte gör). Efter en stund ber jag att fÃ¥ gÃ¥ ifrÃ¥n för att ta min medicin (mot väderspänningar), jag kommer sedan tillbaks och sätter mig pÃ¥ min plats. Fortfarande är det alldeles, alldeles tyst i rummet och vi sitter alla runt ett och samma bord. Plötsligt bara skriker magen efter uppmärksamhet! Det lÃ¥ter högre än nÃ¥gonsin och det var sÃ¥ högt att ingen missade det. Jag fnissade lite och sa “Nu vet ni vad jag tar medicin för!” sedan berättade jag att jag hade problem med magen.

 

IDAG hade vi engelska med vÃ¥ran lilla grupp igen. Idag lät inte magen nÃ¥got särskilt, men jag kände ändÃ¥ att den var lite i obalans, sÃ¥ jag gick ut och in frÃ¥n klassrummet, vred och vände pÃ¥ mig och sa att jag inte kunde koncentrera mig. Jag var ganska säker pÃ¥ att de förstod vad det var frÃ¥gan om. Tillslut satte jag mig ner igen och vi hinner bara sitta ett par, tre minuter innan väääärldens stank sprider sig genom rummet! Jag tänker “Det här var den värsta stanken jag känt i hela mitt liv!” och sÃ¥ ser jag mig omkring och tänker att det säkert var min bordsgranne, men jag säger ingenting för att inte skämma ut honom. Stanken försvinner inte, och efter en stund säger läraren tillslut “Men FY vad det stinker här inne!! HERREGUD!” och alla börjar hÃ¥lla med. DÃ¥ börjar jag tänka “Oh no! SHIT! Helv**e!! Nu tror de säkert att det är jag bara för att de vet att jag har magproblem! Vad ska jag göra?! De sitter där och tänker, men säger ingenting! F*n!!”. Jag tyckte att det var såååå jobbigt! MEN, tillslut kom räddningen!! Precis i rättan tid! Läraren tittar ut genom fönstret och ser en stor avloppstömningsbil och en annan lärare kommer in och säger att det stinker även i deras klassrum! JAG PUSTAR UT!!!! Det var nÃ¥got av det jobbigste/pinsammaste jag varit med om.

 

Det går fortfarande inte att ladda upp bilder, men jag lovar att inte sluta försöka ;)

 

Kram!

Lite bilder från Eiriks konfirmation! :-)

 

Eirik är han med en gloria över huvudet… SÃ¥ ironiskt liksom! :P

 

Jag blir sÃ¥ irriterad att jag snart slänger ut datorn ur fönstret!!!! Okej, kanske inte riktigt.. Jag gillar min dator! Det är bloggen jag irriterar mig pÃ¥! DET GÃ…R INTE ATT LADDA UPP BILDER!!!! De här bilderna började jag ladda upp igÃ¥r och nu är det tvärstopp!!! “sidan kan inte visas” stÃ¥r det efter att bilden laddat i 25min!

Skiter i det där nu! :(

 

Jag älskar barnens dagis, jag älskar det! De kunde inte ha gått på något bättre. De verkar trivas jättebra och jag själv trivdes när jag var med på inskolningen! Mina barn är ganska förkylda just nu och jag har varit lite orolig för vad de ska säga på dagis om jag skickar dit dem sådär. Jag passade på att prata lite med en förskolelärare när jag hämtade flickorna idag! Det kändes som jag höll världens tal, men jag kände mig bara tvungen att prata med dem och berätta hur det låg till. Jag vet inte ordagrant hur det lät, men ungefär såhär sa jag:

“Barnen är förkylda som ni märkt, de bÃ¥de hostar och snorar men verkar ganska pigga och krya annars. Jag känner mig bara sÃ¥ orolig för skolan. Jag har redan missat sÃ¥ otroligt mycket pÃ¥ grund av flytten, inskolningen och allting och därför känns det i princip omöjligt att vara hemma med barnen när de inte är dunderförkylda. MÃ¥ste jag vara hemma med dem sÃ¥ är jag det, men ni fÃ¥r gärna säga till när ni tycker att de är för sjuka för att komma till dagis sÃ¥ att jag vet.”

 

Hon svarade att så länge de är pigga och orkar leka så kan de vara där och att de ringer om jag måste hämta dem! Hon verkade så himla förstående på något vis. Jag hoppas bara -av hela mitt hjärta- att de inte blir jättesjuka!! Inte just nu! Jag har inte råd att missa mer i skolan! Dessutom kan det ju inte vara så kul för flickorna att bli sjuka!

 

Jag vill inte vara en sådan där mamma som lämnar halvsjuka barn på dagis, det är det värsta jag vet. Därför känns det också väldigt jobbigt, men jag hade heller aldrig varit i min situation när jag resonerade så. Snälla, håll en liten tumme för att de inte insjuknar helt nu! (och den andra tummen för att bilduppladdningsfunktionen ska börja fungera igen)

 

Har massor att göra innan jag lägger mig och ikväll har jag satt min personliga vakengräns till kl. 23, så jag måste skynda på lite nu. Kram! :)

ANNONS