Vad gulliga ni är som tänker på oss och bryr er så mycket!!! men det skulle kännas lite väl desperat att ta emot andras pengar och att verkligen utnyttja bloggen på -vad jag anser är- fel sätt.. Jag är ingen sån person som lever på andra. Många känslor spelar in egentligen! En del av mig säger att det är fel, en del av mig är för stolt, en del av mig skäms och en liten del av mig vill, men de andra delarna väger över. Tack ändå för att ni är så otroligt godhjärtade och omtänksamma! Ni är så fina och bra!! <3
Vi försov oss idag. Jag kunde inte förstå hur jag kunde missat att höra klockan. Den låg kvar där jag lämnade den igår kväll och klockan hade visst ringt utan att varken jag eller Tindra hade vaknat. Jag ringde direkt till mamma och beklagade mig för att jag lyckats försova mig igen. Hon ringde sedan åt mig till dagis och skola och sa att jag/barnen skulle komma om en timme. Dagisfröken hade sagt att de skulle till skogen men att de kunde vänta på mina flickor innan de gick. Klockan tickade och jag försökte skynda mig så gott jag kunde. Barnen fick välling till frukost, vi letade kläder -att hitta strumpor är inte det lättaste-, tvättade av oss, bytte blöjor och tog på alla ytterkläder. Jag var så stressad att jag inte ens tittade åt klockans håll!
Vi skyndade oss sedan till dagiset och när vi kom fram ropade jag lite i kapprummet och en dagisfröken kom ut och berättade att det hade tagit så lång tid att barnen redan hade gått till skogen, så mina fick stanna kvar på dagis med en fröken. Där stod jag! Kände mig misslyckad som inte ens kunde få barnen till dagis inom en timme från att vi vaknat, när dagiset ligger en minut hemifrån. Jag kände hur ögonen började tårfyllas och kämpade för att inte visa fröken något. Jag hade berättat för Tindra att de skulle gå till skogen och ha det mysigt och så fick de inte det, för att jag inte lyckades komma dit med dem i tid.
Jag klarade mig ut från dagiset utan att tårarna började rinna, men så fort jag stängt dörren droppade den första ner. Och den andra. Och den trettioelfte.. Mina barn missar allt roligt, de… Stackarna..
Dela










jag hade gärna satt in en peng till dig. skiv ditt banko konto om du vill - ingen ser ju min kommentar om du ej godkänt den!
men jag villoch hoppas coffe hjälper dig mer snart - du älskar dina barn mer än livet själv det märks men du måste ORka! därför MÅSTE du ha avlastning. hade jag bot närmre hade jag hjälpt dig! jag lider med dig att du stressar o så.. KRÄV coffe på hjälp. nu får det fan vara bra snart att han inte verkar göra ngt för er.. inte ens en helg kan du få vila!!
som sagt. jag villhjälpa.. MEGA kramar jeanette